Enkel HTML-version
22
bokslut 2011
av kategorin om investeringen avyttras eller dess värde
minskat så att man blir tvungen att redovisa en ned-
skrivning. Placeringar som är tillgängliga för försäljning
ingår bland långfristiga tillgångar utom då de är avsedda
att innehas kortare än tolv månader från balansdagen,
då de ingår bland kortfristiga tillgångar.
Likvida medel
omfattar kontanta medel, banktill-
godohavanden som kan tas ut på begäran och andra
kortfristiga mycket likvida placeringar, som lätt kan
omvandlas till ett känt belopp kontanta medel och som
är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Koncernen har ändrat innehållet i kassaflödesanalysen
för tillgångar så att den inte inkluderar de noterade
aktier som presenteras i not 17 och som presenteras i
andra kortfristiga finansiella tillgångar i balansräkningen.
Koncernen har retroaktivt justerat kassaflödesanalysen
för jämförelseåret enligt det nya framställningssättet.
Ändringen av framställningssättet har inte haft någon
betydande effekt på de tillgångar som inkluderas i
koncernens kassaflödesanalys.
Vid redovisning av finansiella instrument används
i regel transaktionsdagen. Likvida medel överförs från
balansräkningen då koncernen förlorat avtalsmässig rätt
till kassaflödena eller då den överfört en betydande del
av riskerna och avkastningen till utomstående.
Finansiella skulder och utgifter
för främmande kapital
Finansiella skulder bokförs från början till verkligt
värde. Derivatinstrument som företaget använder
för att säkra sig mot ändringar i finansiella skulder tas
upp till verkligt värde via resultaträkningen. Alla andra
finansiella skulder tas efter den ursprungliga bokningen
upp till periodiserat anskaffningsvärde.
Finansiella skulder ingår bland kort- och långfristiga
skulder. Finansiella skulder är kortfristiga om koncer-
nen saknar obestridlig rätt att skjuta på betalningen av
skulden längre än 12 månader från balansdagen.
Utgifterna för räntebärande skulder har tagits upp
som kostnad under det räkenskapsår som de uppkom.
Derivatkontrakt och
säkringsredovisning
Koncernen har under tidigare räkenskapsperioder
tillämpat säkringsredovisning för nettoinvesteringar
i utländska enheter. Under 2009 säkrade koncernen
sig mot en försvagning av den svenska kronan genom
valutaterminer och optioner. Den effektiva delen av
värdeförändringen av terminer eller optioner gjorda i
säkringssyfte, d.v.s. ändringen av spot-värdet, har tagits
upp under totalresultatet, räntedifferensen och den del
som inte är effektiv har tagits upp via resultaträkningen
under finansiella poster.
På räkenskapsårets eller jämförelseårets balansdag
hade koncernen inga sådana öppna derivatkontrakt på
vilka den har tillämpat säkringsredovisning.
Derivatkontrakt tas i bokföringen upp till verkligt
värde samma dag som koncernen blir avtalspart, och
kontrakten värderas senare till verkligt värde. Vinster
och förluster av värdering till verkligt värde tas i bokfö-
ringen upp enligt syftet med derivatet.
Resultatet av förändringar i värdet av derivatkon-
trakt som ingår i säkringsredovisningen och som är
effektiva säkringsinstrument presenteras tillsammans
med den säkrade posten på ett enhetligt sätt.
Då koncernen inleder säkringsredovisningen
dokumenterar den förhållandet mellan föremålet
för säkringen och säkringsinstrumentet och målet
med koncernens riskhantering och säkringsstrategi.
Koncernen dokumenterar och bedömer vid säk-
ringens början och åtminstone i samband med varje
bokslut säkringsförhållandenas effektivitet genom att
granska säkringsinstrumentets förmåga att upphäva
förändringar i den säkrade postens verkliga värde eller
kassaflöden. Vinster och förluster som härrör från
säkring av en nettoinvestering i utlandsverksamhet och
som har ackumulerats i omräkningsdifferensen under
eget kapital redovisas via resultaträkningen när man
helt eller delvis avstår från nettoinvesteringen.
Trots att vissa säkringsförhållanden uppfyller
kraven som koncernens riskhanteringspolicy ställer för
effektiv säkring så tillämpar koncernen inte säkrings-
redovisning på dem. Förändringarna i verkligt värde
av dessa tas enligt koncernens redovisningspraxis upp
bland finansiella intäkter eller kostnader.
Rörelsevinst
ias
1
Utformning av finansiella rapporter definierar inte
begreppet rörelsevinst .
Koncernen definierar rörel-
sevinsten som det nettobelopp som fås då man till
omsättningen lägger till övriga rörelseintäkter, avdrar
kostnader för material och tjänster justerat för föränd-
ringen i lager av produkter under tillverkning, drar av
kostnader för ersättningar till anställda, avskrivningar,
nedskrivningar och övriga rörelsekostnader och dessut-
om beaktar andelen av intresseföretagens resultat. Alla
andra poster i resultaträkningen än de ovannämnda
redovisas under rörelsevinsten.
Kursdifferenser och förändringar i verkligt värde
av derivat ingår i rörelsevinsten om de uppkommer
av poster som förknippas med löpande verksamhet;
annars tas de upp bland finansiella poster.