Table of Contents Table of Contents
Previous Page  20 / 32 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 20 / 32 Next Page
Page Background

20 2015

04

HKSCAN AGRI

Mikael Fogelholm, doktor i

livsmedelsvetenskap och professor i

näringslära vid Helsingfors universitet.

Kött är en mångsidig näringskälla och har sin plats i kosten tillsammans

med grönsaker, fullkornsprodukter och vegetabiliska fetter.

Rött kött ingår

i en varierad kost

TEXT: T

IMO NYKÄNEN

FOTO:

SAMPO KORHONEN

MIKAEL FOGELHOLM

är doktor i livsmedels-

vetenskap och är sedan 2011 professor i

näringslära vid Helsingfors universitet. Han

har medverkat vid två tillfällen i arbetsgruppen

för de nordiska näringsrekommendationerna.

– När vi studerar vad folk äter och deras

näringsintag, så hjälper näringsrekommen-

dationerna oss att tolka resultaten. Då kan vi

bättre se om till exempel ett näringsämne utgör

ett större problem hos en viss befolkningsgrupp

jämfört med en annan, säger Mikael.

I Finland visade forskningen bland annat att

D-vitaminintaget var för lågt, vilket ledde till

att det rekommenderade intaget höjdes i närings-

rekommendationerna och vi fick D-vitamin-

berikade växtfetter och mjölk. Trots vissa påtagliga

skillnader i hälso- och näringspolicyerna i de

nordiska länderna anser Mikael att matkulturerna

ändå ligger såpass nära varandra att det går att

ta fram gemensamma rekommendationer.

MÅNGA FAKTORER HAR BETYDELSE

Enligt rekommendationerna borde vi avstå från

att äta stora mängder rött kött och charkvaror.

Världshälsoorganisationen WHO publicerade i

slutet av 2015 en utredning i vilken den klassifi-

cerade charkuteriprodukter i samma grupp av

cancerframkallande ämnen som bland annat

tobak, alkohol och asbest. Enligt Mikael är denna

koppling mycket mer komplex, eftersom det enligt

hans uppfattning fortfarande är obevisat att det

finns samma styrka för orsak och konsekvens (det

vill säga kausalitet) mellan kött och cancer såsom

det tydligt finns mellan tobak och cancer.

Forskningen av förhållandet mellan kost och

hälsa är ett mycket komplext område. Kött är

bara en av komponenterna i det som vi äter, och

svårigheten ligger i hur vi ska tolka resultaten. I

det aktuella fallet måste vi också komma ihåg att

riskkoefficienten för kött, det vill säga sannolik-

heten för att kött skulle orsaka en sjukdom, är

väldigt låg jämfört med exempelvis tobak. Rökare

har en upp till 20-faldigt ökad risk att drabbas

av lungcancer, medan de som äter stor mängd

kött inte har mer än ungefär en 1,5-faldig risk att

insjukna i tarmcancer.

Åtminstone en del av de negativa hälso-

effekter som associeras med kött beror på

att de som äter mycket kött också har andra

osunda levnadsvanor. Det är också möjligt att

sättet som köttet tillreds på har större inverkan

än råvaran. När köttet hettas upp på hög värme

kan det bildas cancerframkallande ämnen på

ytan, detsamma kan utvecklas vid andra typer av

produkter.

KÖTT ÄR EN BRA ENERGIKÄLLA

Enligt Mikael får vi hela tiden mer forskningsdata

om hur kött inverkar på hälsan. En intressant

hypotes gäller det hemjärn som finns i kött.

Hemjärn är den typ av järn som lätt tas upp

av kroppen.

– Det är möjligt att hemjärn, som är mycket

viktigt för barn som växer, och också ofta för

gravida kvinnor, inte har samma positiva effekt

när vi blir äldre, och speciellt inte vid över-

konsumtion av kött, förklarar Mikael.

Överlag anser Mikael att kött bidrar till

en mångsidig kost. Han är också glad över de

nya kulinariska trenderna där man tar till vara

sådana djurdelar som tidigare var ovanliga.

– Kött är ett viktigt födoämne som innehåller

massor av näringsämnen och naturligt protein,

man skall bara inte äta för mycket

.