20 2015
04
HKSCAN AGRI
Mikael Fogelholm, doktor i
livsmedelsvetenskap och professor i
näringslära vid Helsingfors universitet.
Kött är en mångsidig näringskälla och har sin plats i kosten tillsammans
med grönsaker, fullkornsprodukter och vegetabiliska fetter.
Rött kött ingår
i en varierad kost
TEXT: T
IMO NYKÄNEN
FOTO:
SAMPO KORHONEN
MIKAEL FOGELHOLM
är doktor i livsmedels-
vetenskap och är sedan 2011 professor i
näringslära vid Helsingfors universitet. Han
har medverkat vid två tillfällen i arbetsgruppen
för de nordiska näringsrekommendationerna.
– När vi studerar vad folk äter och deras
näringsintag, så hjälper näringsrekommen-
dationerna oss att tolka resultaten. Då kan vi
bättre se om till exempel ett näringsämne utgör
ett större problem hos en viss befolkningsgrupp
jämfört med en annan, säger Mikael.
I Finland visade forskningen bland annat att
D-vitaminintaget var för lågt, vilket ledde till
att det rekommenderade intaget höjdes i närings-
rekommendationerna och vi fick D-vitamin-
berikade växtfetter och mjölk. Trots vissa påtagliga
skillnader i hälso- och näringspolicyerna i de
nordiska länderna anser Mikael att matkulturerna
ändå ligger såpass nära varandra att det går att
ta fram gemensamma rekommendationer.
MÅNGA FAKTORER HAR BETYDELSE
Enligt rekommendationerna borde vi avstå från
att äta stora mängder rött kött och charkvaror.
Världshälsoorganisationen WHO publicerade i
slutet av 2015 en utredning i vilken den klassifi-
cerade charkuteriprodukter i samma grupp av
cancerframkallande ämnen som bland annat
tobak, alkohol och asbest. Enligt Mikael är denna
koppling mycket mer komplex, eftersom det enligt
hans uppfattning fortfarande är obevisat att det
finns samma styrka för orsak och konsekvens (det
vill säga kausalitet) mellan kött och cancer såsom
det tydligt finns mellan tobak och cancer.
Forskningen av förhållandet mellan kost och
hälsa är ett mycket komplext område. Kött är
bara en av komponenterna i det som vi äter, och
svårigheten ligger i hur vi ska tolka resultaten. I
det aktuella fallet måste vi också komma ihåg att
riskkoefficienten för kött, det vill säga sannolik-
heten för att kött skulle orsaka en sjukdom, är
väldigt låg jämfört med exempelvis tobak. Rökare
har en upp till 20-faldigt ökad risk att drabbas
av lungcancer, medan de som äter stor mängd
kött inte har mer än ungefär en 1,5-faldig risk att
insjukna i tarmcancer.
Åtminstone en del av de negativa hälso-
effekter som associeras med kött beror på
att de som äter mycket kött också har andra
osunda levnadsvanor. Det är också möjligt att
sättet som köttet tillreds på har större inverkan
än råvaran. När köttet hettas upp på hög värme
kan det bildas cancerframkallande ämnen på
ytan, detsamma kan utvecklas vid andra typer av
produkter.
KÖTT ÄR EN BRA ENERGIKÄLLA
Enligt Mikael får vi hela tiden mer forskningsdata
om hur kött inverkar på hälsan. En intressant
hypotes gäller det hemjärn som finns i kött.
Hemjärn är den typ av järn som lätt tas upp
av kroppen.
– Det är möjligt att hemjärn, som är mycket
viktigt för barn som växer, och också ofta för
gravida kvinnor, inte har samma positiva effekt
när vi blir äldre, och speciellt inte vid över-
konsumtion av kött, förklarar Mikael.
Överlag anser Mikael att kött bidrar till
en mångsidig kost. Han är också glad över de
nya kulinariska trenderna där man tar till vara
sådana djurdelar som tidigare var ovanliga.
– Kött är ett viktigt födoämne som innehåller
massor av näringsämnen och naturligt protein,
man skall bara inte äta för mycket
.