Morgonsamlingstext – Vänskap
Vad är vänskap? Vad kräver den? Vad ger den? Vad
består den av?
Det finns vänskap på många nivåer. I dagens läge, när
sociala medier såsom Facebook har fått en stor roll i våra
liv, har också definitionen av vänskap förändrats. Om du
är vän med någon på Facebook, betyder det inte att ni är
bästa vänner. Det kan vara tidigare klasskamrater, avlägsna
bekanta eller personer som du har träffat en gång eller
två. I det här fallet kan vänskapen vara ett sätt att hålla
kontakt.
För mig har vänskap inom motion och idrott inneburit
likasinnade personer med samma intressen och gemensam-
ma samtalsämnen, som andra inte har någon uppfattning
om eller inte förstår – ett slags meningsfränder. Det finaste
med idrotten är att de hårdaste motståndarna också kan
vara de bästa vännerna utanför tävlingen. Då står vi på
samma linje och har mycket gemensamt.
Verklig vänskap, de bästa vännerna, hjärtevännerna är
viktiga resurser för människan. Med dem kan du dela livets
sorger och glädjeämnen och de stöder dig vad som än
händer. Det är bra för vårt välbefinnande och vår mentala
hälsa att vi kan tala om kriser i vårt liv med våra vänner
och inte behöver hålla allting inom oss.
Men vad kräver verklig vänskap? Den kräver ärlighet, för-
troende, förlåtelse och respekt. Utan ärlighet och förlåtelse
är det svårt att skapa trofast vänskap. Respekt ger en känsla
av välbefinnande och uppskattning och vännen kan känna
sig betydelsefull. Respekt och förtroende är också det att
känsliga frågor stannar vännerna emellan och inte sprids ut
till andra medmänniskor.
Slutligen vill jag dela med mig en berättelse som är ett slags
gruppbrev. Jag har själv fått den per e-post, men jag känner
inte till dess ursprung.
”Berättelsen handlar om två vänner som vandrade i öknen.
Under resans gång började vännerna gräla och blev osams.
Grälet slutade med att den ena vännen slog till den andra.
Vännen som blev slagen blev ledsen. Utan att säga ett ord
skrev hen i sanden: ”I dag slog min bästa vän mig.” Den
andra var också mycket ledsen. Vännerna blev sams igen och
fortsatte sin vandring tills de kom till en oas. Där fanns en
källa där de bestämde sig för att bada. Den som hade blivit
slagen halkade på en sten och höll på att drunkna i källan,
men vännen hann rädda hen. När hen som hade varit nära
att drunkna hade hämtat sig från händelsen ristade hen i
stenen: ”I dag räddade min bästa vän mitt liv.” Vännen som
hade slagit den andra och senare räddat hen frågade: ”När jag
slog dig skrev du i sanden och nu ristade du i sten. Varför?”
Den andra svarade: ”När någon gör oss illa, ska vi skriva det
i sanden, så att förlåtelsens vindar kan ta med sig orden. Men
när någon gör oss något gott, ska vi rista det i sten, så att ing-
en kan stryka ut det och glömma det.” Lär dig att skriva dina
sorger i sanden och rista dina glädjeämnen i sten.”
God fortsättning på dagen!
Oskar Breilin
Ordförande för Rent spel mot Rio-arbetsgruppen
Medlem i Finlands Olympiska Akademi
Lektor i gymnastik och hälsokunskap i Vääksyn Yhteiskou-
lu