9
Referensspel: skattjakt
• Bilda tvåmannalag som spelar mot varandra.
• En i paret har ögonbindel. Turas om.
• Under en minuts tid försöker en spelare från varje lag
samla så många bollar som möjligt och föra dem till
sitt bo.
• Den andra spelaren kan ge ljudsignaler för att kompi-
sen ska hitta tillbaka till boet.
• Om det inte längre finns bollar ute på planen, kan
spelarna jaga bollar ur de andra lagens bon.
• Man får bara hämta en boll i taget.
Sittvolleyboll
Sittvolleyboll är en traditionell gren för rörelsehindrade.
Den passar för spelare som har god kontroll i överkrop-
pen och god balans sittande samt god funktionsförmåga i
armarna. Den vanligaste funktionsnedsättningen hos sitt-
volleybollspelare är en benskada, till exempel amputation.
Sittvolleyboll passar bra på gymnastiklektioner i skolan, för
spelet blir lugnare när eleverna inte rusar hit och dit efter
bollen.
Sittvolleyboll spelas sittande med ena sätesmuskeln i golvet
hela tiden. Nätet kan sänkas ner helt. En jättekub eller en
luftfylld jätteboll är lämpliga spelredskap. Med en vanlig
volleyboll kan man pröva på åtminstone lyrboll och serve-
övningar.
Övningar:
• Röra sig framåt, bakåt och åt sidan på planen med sätet
i marken hela tiden.
• Lyrboll: En elev slår bollen med fingerslag till andra
sidan och en annan elev tar lyra och slår tillbaka bollen
med fingerslag.
Mer info på webben:
http://www.sport.fi/paralympiakomitea/para-school-day/ opetus-ja-ohjausmateriaalejaHur tillgänglig är din skola?
Bakgrundsfakta om tillgänglighet
Tillgänglighet innebär att olika slags människor exempelvis
kan bo hemma, arbeta och delta i hobbyer och sam-
hällsaktiviteter. Det innebär tillgänglig service, användbara
redskap, begriplig information och möjlighet att delta i be-
slutsfattande som gäller en själv. Tillgänglighet är jämlikhet
och en del av en hållbar utveckling.
Testa er skolas tillgänglighet!
Undersök er skolas ingång, ytterdörr och omgivning. Ni
behöver ett måttband och anteckningsmaterial.
1. Kontrollera med hjälp av följande frågor om man
kommer in genom skolans ytterdörr med till exempel
rollator, rullstol eller barnvagn.
Finns det trappor framför ytterdörren?
ja/nej
Om det finns trappor, finns det
också en ramp?
ja/nej
Finns det en ledstång att hålla i vid trappan
eller rampen?
ja/nej
Hur bred är dörröppningen?
Mät med måttbandet och skriv upp.
Hur hög är tröskeln?
Mät med måttbandet och skriv upp.
2. Kommer man in på skolans toalett med rullstol eller
rollator?
Hur bred är toalettdörren? Mät med måttbandet och skriv
upp.
Hur hög är tröskeln? Mät med måttbandet och skriv upp.
För att en rullstol eller ett annat hjälpmedel ska rymmas
genom en dörröppning ska den vara minst 90 cm bred.
Då finns det plats också på sidorna av rullstolen, så att
användaren kan ta sig genom dörren utan att be om hjälp.
Dörröppningen till toaletten ska vara minst 85 cm.
Om tröskeln är för hög är det omöjligt att ta sig över med
rullstol eller rollator. Tröskeln får därför vara högst 2 cm
hög. Också det kan kännas ganska högt för en som är ovan
med att ta sig fram med rullstol.
Info om tillgänglighet
:
esteetön.fi , helppoliikkua.fi