27 / 32
HKSCAN AGRI
01
2016 27
Henrik Strindberg, Widtsköfle AB
samt Sari Järvinen HKScan
Uppskattad provsmakning
av produkter
Det gavs goda möjligheter
till att knyta nya kontakter
HKScans producenter nå en hög och stabil avkastning i sin
grisproduktion. I Finland har HKScan Agri gjort en undersök-
ning vilka producenttjänster som efterfrågas. Många deltog i
undersökningen och 49 tycke att veterinära tjänster är viktigt,
46,8 svarade att foder är något som HKScan bör fokusera
på. Även finansiering efterfrågades av 28,5 av de som del-
tog i enkäten.
I praktiken innebär det att vi utökar samarbete, service
och information mellan länderna. Utvecklingen av primär-
produktionskedjan och producenttjänster organiseras nu på
gruppnivå i djurspecifika team. Producenter kommer att bli
en viktig del i utvecklingen genom idé-grupper och utveck-
ling av nya koncept.
Jari Pentimäki
, Försäljningschef på Yara fortsatte program-
met efter pausen. Temat var ”Hållbar intensifiering av jord-
bruket i Östersjöregionen”. Befolkningen förväntas öka till 9
miljarder år 2050 och livsmedelsproduktionen behöver öka
med 70 vilket är en enorm utmaning. Global uppvärm-
ning och negativ påverkan måste reduceras samtidigt som
fler munnar skall mättas.
EU är idag en nettoimportör av livsmedel som kommer
från en yta sommotsvarar 35 miljoner hektar. Vi står inför en
utmaning att vi behöver odla mer på samma areal men med
mindre miljöpåverkan. Om vi fortsätter producera på samma
sätt så kommer koldioxidutsläppen att öka med sex gånger.
Sista föredraget blickar in i framtiden och
Mikko Järvinen
från Luke Naturresursinstitutet i Helsingfors försökte svara
på frågan ”Vem bestämmer i produktionen år 2030? – Jag,
djuren eller artificiell intelligens?”
Mikko ville börja med att ge oss lite perspektiv på var vi befin-
ner oss idag. Till exempel har ett sjungande grattiskort mer
datakraft än de allierade styrkorna hade år 1945, eller en mobil-
telefon idag har faktiskt mer datorkraft än hela NASA år 1969.
I ett djurstall kan klimatet mätas liksom förbrukning av
vatten och hur djuren beter sig. Hostningar kan detekteras
genom mikrofoner. All data samlas in i en databas som reg-
lerar till exempel ventilationen eller utfodringen genom
utfodringsrobotar. Idag finns det även robotar som strör
och tar bort gödsel vid behov. Gödseln kan i sin tur lagras
för biogasproduktion. Vi kan också mäta på individuell nivå
genom aktivitetshalsband, idissling, vom-pH, fysiologiska
data, ljudupptagning och inomhuspositionssystem. All data
samlas i databank för kontroll och meddelas vidare till lant-
brukare eller veterinär.
Klarar vi av så här mycket data? Mikko menar att beskri-
ven teknik och sammanställning av data kan göra lant-
bruket mera hållbart med bättre resursutnyttjande och ökad
lönsamhet.
SVENSK LEVERANTÖRSKVÄLL
På återresan till Stockholm samlades de svenska resenä-
rerna för en genomgång av läget på den svenska marknaden.
Göran Holm
, EVP HKScan Consumer Scandinavia, talade
över ämnet hur viktigt det är att vi har rätt inställning och vi
på HKScan jobbar under devicen ”I Love Winning”. Göran
förklarade på ett bra sätt vilket som är viktigast, slaktandelar
eller lyckosam utveckling på försäljningsmarknaden. Göran
menade om vi lyckas med våra produkter och vår försäljning
så ger det ett naturligt drag i resten av kedjan ända ut till gård
och inköp av djur. Vår senaste produktlansering Korvisch och
Järpisch väckte stort intresse. Kvällen fortsatte på ett blåsigt
hav med god mat och trevligt sällskap.
VI FRÅGADE CRISTER NILSSON, LAMMPRODUCENT FRÅN VALDEMARSVIK,
VAD HAN TYCKTE OM RESAN OCH SEMINARIET
– Det gick jättebra att hänga med i presentationerna även om de hölls på engelska eftersom de
fanns översatta både till svenska och finska. Trevligt med smakprovning i pausen, denna gång
var den finska produkten godast. Jag har passat på att prata med många producenter dock inte
så många finska ännu. Namnbrickorna var bra där man kunde se namn, ort, typ av produktion
genom djurslagssymboler och flaggan som visar om man är svensk eller finsk.
Crister gillade upplägget att alla fick en bunt med visitkort vid incheckningen som skulle
användas under dagarna på resan för att öka möjligheten till att nätverka och senare kunna ta
kontakt för att prata vidare eller göra studiebesök. Toppenidé, avslutar Crister.