9 / 32
Intresset för dikor ökar
Undersökningarna som pekar på att svenska konsumenter har ett
starkt förtroende för svenskt kött och svensk djuruppfödning
avlöser varandra. Kännedomen ökar om att svenska djurupp-
födare använder mindre antibiotika än uppfödare i andra
EU-länder. Samtidigt pågår en tuff tid för mjölkproducenter
både i Sverige och ute på världsmarknaden. Hur bra det går
för mjölkbönderna har både en direkt och indirekt påverkan
på slakten av nöt. Visste du att 65 % av nötslakten i Sverige är
mjölkrasdjur, alltså djur sprungna på ett eller annat sätt från mjölk-
produktionen?
– Vi ser att mjölkproduktionen har det tufft och mindre gårdar lägger ner verk-
samheten medan de stora enheterna blir allt större säger,
Jakob Danielsson
som
är Affärsområdeschef Nöt på HKScan Agri. Andra trender är att fler mjölkgårdar
bygger för integrering och slutgöder sina kalvar själva. Antalet kalvar som finns
tillgängliga för slutgödare minskas och då faller det sig naturligt att intresset för
dikor ökar menar Jakob.
– Just nu är efterfrågan stor på bra köttraskvigor som betäcks, eller är betäckta,
med lämpliga tjurar som ger lätta kalvningar. En möjlig modell, för att öka nötkötts-
produktionen, kan vara att efter kalvning låta ko och kalv gå på bete och gör nytta som
naturvårdare innan kon skickas till slakt och klassas som en ungko. I denna modell
betäcks fler kvigor än vad som normalt behövs för att täcka rekryteringsbehovet.
Dikalven slutgöds antingen på gården eller förmedlas till specialiserad slutgödare,
förklarar Jakob. På detta sätt tar vi vara på köttraskvigan och öka antalet kalvar som kan
bli färdiga vuxna slaktnöt, något som är nödvändigt för att bibehålla produktionen
och möta den ökade efterfrågan på svenskt nötkött, avslutar Jakob.
HÅLL KOLL PÅ AVELSTJUREN
Inköparna på HKScan Agri har lång erfarenhet av dikoproduktion och de vill passa
på att skicka med några tänkvärda tips!
• Småkvigor av korsningsras blir snabbt könsmogna och kan bli dräktiga från
4–5 månaders ålder. Avelstjuren måste tas bort från flocken i tid för att förhindra
att den betäcker de små kvigorna.
• Håll även koll på syskonen till kvigorna, det vill säga de yngre tjurarna.
Tidigt födda tjurkalvar kan bli funktionsdugliga under betessäsongen.
• Planera i god tid vilken hage avelstjuren kan slussas över till när han inte kan gå
kvar i flocken längre. Låt ett par gamla kodamer följa med så att tjuren inte känner
sig ensam utan har sällskap och håller sig lugn.
RÄTT FRÅN BÖRJAN
– Det går inte att upprepa för många gånger – det är inte förenligt med god djur-
omsorg att slarva med att ta bort avelstjuren i tid säger Jakob. Det är helt och hållet
säljarens ansvar, och risken för komplikationer vid kalvningen är stor och orsakar
lidande för kvigan.
Vi vill gärna uppmärksamma att regelbundet och i god tid innan förmedling eller
slakt se över djuren så att de är korrekt märkta. Samma sak gäller med uppgifter i CDB.
DIN INKÖPARE HAR ALLTID AKTUELL INFORMATION
Hör gärna av dig till din inköpare om du har djur att köpa eller sälja eller om du har
frågor om nötproduktion, säger Jakob. Vi bevakar aktuella frågor inom HKScan och
inköparna får stöd och utbildning så att de kan hjälpa till och diskutera på gårdsnivå
på ett bra sätt.
– Ett exempel på hur vi sprider kunskap och information är till exempel att just nu
hjälper inköparna till att påminna berörda nötproducenter om att dispensen för upp-
bundna tjurar löper mot sitt slut. Från 1 augusti år 2017 måste tjurarna hållas i lösdrift
enligt lagstiftningen och det är ju bra om vi kan tipsa om detta så att omställning
kanske sker på ett planerat sätt, avslutar Jakob.
JUST NU ÄR EFTER-
FRÅGAN STOR PÅ BRA
KÖTTRASKVIGOR
– INTRESSET FÖR ATT HA
EGNA DIKOR HAR ÖKAT
TEXT:
ELISABETH SVENSSON,
FOTO:
VICTORIA OHLSSON