Agri 2 / 2017

4 / 32

/ TIPS WEBBEN /
4 2017 02 HKSCAN AGRI
HKSCAN AGRI UTGIVARE:
HKScan, Torggatan 4, 291 81 Kristianstad, telefon: 0771–500 500,
HEAD OF HKSCAN AGRI MAGAZINES: Sari Järvinen ANSVARIG UTGIVARE: Elisabeth Svensson
REDAKTIONSCHEF: Elisabeth Svensson, telefon: 044 19 40 63,
REDAKTIONSRÅD: Sara Hoff, Louisa Jirsell, Victoria Ohlsson, Elisabeth Svensson • LAYOUT: Miltton
PRODUKTION: Infab, Kristianstad TRYCK: Edita Prima Ab, Helsinki • UPPLAGA: 9 100 ex.
FOTO: Om inget annat anges ägs bilderna av HKScan Agri • Omslagsbild: HKScan Agri
Köttets plats på tallriken
TEXT: ELISABETH SVENSSON
Det nya smittskyddsprogrammet ”Smittsäkrad besättning gris” har börjat rulla igång
ute på gårdarna. Programmet ersätter ”Frivilliga salmonellaprogrammet” som många
redan är anslutna till. Kontrollprogrammet är godkänt av Jordbruksverket och drivs av
Gård & Djurhälsan i samarbete med Lundens Djurhälsovård, Distriktsveterinärerna
och Sveriges Grisföretagare. Programmet är en del i arbetet att förebygga sjukdoms­
utbrott, så som tillexempel salmonella. Om det skulle ske ett salmonellautbrott ute
på gård så ligger detta kontrollprogram till grund för om du kan få statlig ersättning
för skadan. Enligt det nya kontrollprogrammet får endast anslutna besättningar köpa
djur från andra besättningar som är anslutna till ”Smittsäkrad besättning gris”. Du som
säljer smågrisar måste vara ansluten till kontrollprogrammen från och med 1 september
2017. För mer information om Smittsäkrad besättning, se eller
kontakta din djurhälsoveterinär.
Vilken köttkonsumtion är förenlig med
en långsiktig hållbar proteinförsörjning?
Vi ställer frågan till Patrik Holm-Thisner,
HKScans kvalitets- och hållbarhetsdirektör.
– Djurproduktion är absolut förenlig med hållbar
proteinförsörjning! Vi behöver djurens gödsel för att
odla spannmål och grönsaker, och dessutom att bryta
av växtföljden med vall ger marken högre bördighet
och minskar kemikalieanvändningen. Man kan däre-
mot diskutera ”vad som ska produceras var” och i vilka
mängder. Olika länder, landskap och regioner har
olika karaktär och det finns möjligheter att anpassa
jordbruket och valet av råvaror som produceras till varje
specifikt område så att vi får en så effektiv och hållbar
produktion som möjligt, förklarar Patrik.
I Sverige har vi goda förutsättningar för djurhållning.
Men även inom landet råder det stora variationer. På
bördig åkermark där vi kan odla grödor för livsmedels­
produktion är det ur hållbarhetssynpunkt inte optimalt
att producera stora mängder foder till djur. Om vi
istället kan öka utnyttjandet av betesmarker, som inte är
lämpliga att odla andra grödor på, kan vi minska resurs­
utnyttjandet på den bördiga åkermarken. I Sverige och
Norden har vi gott om sådan mark. Du kan läsa mera på
eller se filmen på Youtube, sök
på ”proteinskifte”.