15 / 32
inte ha trillingar eftersom han tycker det blir för mycket jobb med
att stötta lammen och ha extra tillsyn av tackan.
Tackorna får kraftfoder, en blandning av spannmål och soja,
strax innan lamning. Tackor som är dräktiga med ett till två lamm
börjar få sin kraftfodergiva två veckor innan lamning medan de
tackor som är dräktiga med tre lamm ges kraftfoder redan sex
veckor innan lamning.
KÖTT- OCH SKINNMARKNADEN
På Irland säljs lammen antingen direkt till
ett slakteri som här i Sverige eller så säljs
de via auktioner. Trenden går mot färre
auktioner eftersom allt fler producenter före-
drar att sälja direkt till slakterierna.
Slakteriet reglerar sitt inköpsbehov av lamm
genom att ha varierande viktintervall (lägsta
respektive högsta slaktvikt). Om lammen blir
för tunga betalar slakteriet inget för övervikten. Andrew berättar att
normalt är lägsta vikt 19 kg och högsta vikt 22–23 kg. Det finns ett
differentierat behov av lamm på marknaden på Irland. Olika butiks-
kedjor vill ha olika lamm. Efterfrågan ser lite olika ut över säsongen
också. Andrew förklarar att lammen ofta ska ha en lägre vikt i bör-
jan av säsongen, och växlar mot tyngre kroppar längre fram.
Priset följer en säsongskurva som liknar den som vi har i Sverige
men kan ha snabbare dippar och toppar mellan olika veckor. I maj
är priset som högst och när flest lamm kommer till slakt i augusti–
september är priserna som lägst. Under oktober och november
börjar priserna gå uppåt igen. Vid vårt besök i augusti månad
var priset 4,50 euro/kg. Mer än hälften, cirka 70%, av lamm-
köttet som produceras går på export, främst till Storbritannien,
Frankrike men även till Danmark.
Fårköttet exporteras till Storbritannien eller Frankrike och
priset för slakttackor är bra, inte så långt ifrån vad som betalas
för lammen.
Marknaden för skinn och ull har gått ner kraftigt. Ullen säljs
på auktion och ger cirka 1 euro/kg. Skinnen har under goda tider
betalas 12 euro/styck men ligger nu endast på 2 euro/styck.
AVELSPROGRAM OCH HÄLSA
Andrews produktion ingår i ett ”breeding program” som drivs
av Sheep Ireland. Programmet startades för ungefär fem år sedan
och har gjort snabba framsteg genom ett strukturerat program
och insamlande av data. Vi blev imponerade av att programmet
omfattar tydliga målegenskaper både vad gäller moderdjur och
avelsbaggar.
PÅ IRLAND FINNS
KUNSKAPEN
HUR MAN LYCKAS
PRODUCERA LAMM
PÅ ENBART GRÄS
FAKTA IRLÄNDSK PRODUKTION
• Irland har 4,6 miljoner invånare
• 10 % av befolkningen jobbar inom
jordbrukssektorn
• Irland har en yta på 6 miljoner hektar och
på 3,3 miljoner hektar odlas det gräs
• En genomsnittlig gård brukar 32,3 hektar
• Irland har 44 000 lammproducenter
• Medelantal tackor/besättning: 70
• Medelantal kor/besättning: 17
Målet är att validera baggarna genom att skapa släktskap mellan
flera individer och besättningar. Sperma från en bagge används i
minst två till tre olika besättningar och de genetiska framstegen
kan mätas med en ökad säkerhet då miljöpåverkan kan valideras.
Rekryteringsprocenten ligger på 23%. En tacka blir runt fyra år
och fotproblem är den vanligaste utslagsorsaken. Det finns både
fotröta och en ännu mer plågsam sjukdom
som gör att hela hoven trillar av på djuret.
Andrew har investerat och lagt arbete för
att ha en ordentlig, permanent fotbadsanlägg-
ning där djuren flera gånger om året får bada
fötterna i zinksulfat. Andrew köper zinksul-
fat till sin besättning för runt 1 000 euro om
året. Att ha sjuka djur kostar pengar kunde vi
snabbt konstatera och det ger en massa extra
arbete.
Vi blev snabbt inpräntade vid besöket att
avel handlar i mångt och mycket om insamlande av data på
individnivå. När tackorna lammar går de i en egen box och lammen
märks med EID-märken. Registreringar görs kring antal lamm,
vikt, mjölkmängd och själva lamningen betygssätts med siffra
1–5. Tackan blir poängsatt liksom hennes lamm. Lammens vikt
registreras vid 40 dagar och 100 dagar. Lammen scannas för att
mäta muskeldjup.
Avelsindex skapas som berättar om djurens genetiska värde
eller status i form av:
• Overall index
• Replacement index (värdering av tacka–antal lamm,
lammvikt, tillväxt, och upp till 15 andra olika egenskaper)
• Terminal index (värdering av avelsbaggen–tillväxt,
enkel lamning, klassning, fett)
Egenskaperna rankas i en Eurostar-ranking med siffrorna 1–5, där
betyg 5 är bäst.
INSPIRATION MED HEM
Vi som fick möjlighet att besöka Andrew och hans gård var från
HKScan Agri
Anna-Maria Larsson
foderansvarig och
Elisabeth
Svensson
ansvarig för inköp- och producenttjänster lamm samt
Tomas Olsson
som är lammproducent och ingår i HKScans
Leverantörsråd. Det var ett intressant och givande besök och vi
konstaterar att vi har mycket att lära oss när det gäller kunskap
om gräs, bete, betessystem och hur man lyckas med att producera
lamm på enbart gräs. Det var imponerande att höra om deras
avelsprogram som kommer att ge dem goda förutsättningar att
producera jämna lamm av hög kvalitet.
€URO-STAR CATEGORIES
5 Stars: Top 20 %
4 Stars: Top 60–80 %
3 Stars: 40–60 %
2 Stars: Bottom 20–40 %
1 Star: Bottom 20 %
Samma typ av kvalitetssystem som hotellen använder:
5 stjärnor är bäst och 1 stjärna är sämst
KÖP BAGGE MED EURO-STAR-SYSTEMET
Kevin Mc Dermot, Tomas Olsson,
Andrew Moloney och Elisabeth Svensson
utbyter erfarenheter om lammproduktion