Table of Contents Table of Contents
Previous Page  15 / 32 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 15 / 32 Next Page
Page Background

BRA LAMMTILLVÄXT

I början av januari scannas alla tackor och delas in i grupper

efter hur många lamm de bär. Beroende på antalet lamm

anpassas foderstrategin så att tackorna får den näring de

behöver för att ge starka och friska lamm. Naturligtvis är

kvaliteten på vinterfodret lika viktigt som betesvallens kvalitet.

Ensilering görs i första halvan av maj.

– Det gäller att ha rätt fröblandningar för varje skifte och

att gödsla rätt, säger Marie. Vi brukar lägga gödning på våren

och fastgödsel på slåttervallen på hösten. Förra året blev resul­

tatet 33 lamm/hektar vilket vi nog inte når i år på grund av

stor torka i början av säsongen.

Familjen Allared fokuserar mycket på att få en god och

jämn tillväxt på lammen vilket de också har lyckats bra med

även om de som många andra har vissa problem med lever­

flundra och haemonchus (stora magmasken).

– Vi strävar efter att nå en god tillväxt när lammen går

på bete, förklarar Carl-Oscar. För tredje året gör vi också ett

försök med odling av ett hektar foderraps för slutgödning av

lammen inför höstslakten. När näringen sjunker på vallarna

är foderraps ett bra tillskott. Det är också ett bra sätt att bryta

gamla vallar.

KONCENTRERAD BETÄCKNINGSPERIOD

Betäckningen ska ske på så kort tid som möjligt anser

Carl-Oscar och det är därför han har sju baggar som används

i produktionen.

Carl-Oscar Allared visar

Wilhelm Aschan en av

gårdens lammgrupper

VI HAR ROTATIONSBETE

FÖRDELAT PÅ FYRA FÅLLOR

FÖR ATT FÅ OPTIMAL

GRÄSTILLVÄXT

VAR VAKSAM PÅ STORA LEVERFLUNDRAN

Den stora leverflundran är ett växande problem

för djur med beten i vattensjuka marker. Från att

ha varit en ganska ovanlig parasit är nu angrepp

av leverflundra en vanlig orsak till anmärkning

på slakteriet.

Det finns anledning att se upp när betesdjur

flyttas mellan gårdar eller vid inköp av djur.

Risken är att man för in parasiten i nya områden

om djuren föregående säsong har betat på marker

där leverflundra förekommer.

Får kan uppvisa både vaga och akuta symptom,

dödsfall förekommer samt produktionsförlust och

dålig tillväxt. Hos nötkreaturen är symptomen mer

vaga. Drabbade ungdjur får sämre tillväxt och

ger sämre slaktutbyte. Reproduktionsstörningar,

nedsatt mjölkproduktion, avmagring och dålig

hållbarhet kan ses hos kor, kvigor och tackor.

Leverskador och blodbrist som bland annat kan

resultera i nedsatt immunförsvar är ytterligare en

följd av infektionen. Dikalvar som uppvisar otrivsel

och diarré kan misstänkas ha blivit infekterade

med leverflundra eftersom dessa sällan får

angrepp av andra mag-

tarmparasiter.

– Stora leverflundran

är svårbekämpad.

Dels eftersom smittan

upprätthålls på beten där

den sötvattensnäcka, som

fungerar som mellanvärd

finns, och dels för att

behandling av drabbade får

och nötkreatur kräver helt andra

preparatval och behandlingsregimer än vid andra

parasitinfektioner säger

Karin Lindqvist Frisk

,

veterinär på Gård och Djurhälsan.

För att veta om djuren är smittade bör du i

första hand vara uppmärksam på anmärkningar

vid slakt. Du kan också ta träckprov eller blod-

prov och skicka för analys. Men då krävs det att

provtagningen görs vid rätt tidpunkt under året.

Kontakta gärna din veterinär på Gård och Djur-

hälsan för att få hjälp att ställa diagnos och få

rekommendationer om åtgärder.

– När det är dags delar jag upp baggarna i två grupper –

slaktproducerande och avelsproducerande. De bästa bag­

garna går till avelsproduktion och 3 till 4 baggar går till

slaktproducerande tackor. Det är viktigt att sätta in flera

baggar i flocken för att få en snabb betäckning. Fördelarna

med det är att det blir en jämnare och snabbare lamning

och en kortare lamningsperiod vilket både underlättar vårt

arbete och medför att vi kan skicka större lass när det är

dags för leverans.

LÅNGT SAMARBETE MED HKSCAN

Wilhelm Aschan

som är med på besöket är nyanställd

inköpare på HKScan Agri och familjens nya kontaktperson.

– Vi har ett långt och gott samarbete med HKScan, avslu­

tar Marie. Det är skönt att känna tryggheten i att de liksom vi

tänker långsiktigt för att utveckla lammnäringen i landet.